Typer av lavinproblem

Det finns två huvudtyper av laviner, det är flaklaviner och lössnölaviner där flaklavinen är den som orsakar de allra flesta lavinolyckorna. I lavinprognoser beskriver vi därutöver olika typer av lavinproblem. Det är enkelt uttryckt olika mönster för lavinfaran. De kan användas för att känna igen och undvika de lavinfarligaste platserna.

Flaklaviner

Drevsnöflak

Är det främsta problemet laviner i drevsnö så är det främst på läsidorna av fjället som faran uppstår, exempelvis på östra sidan av fjället om det blåser från väster. Men det kan också bildas flak av drevsnö på andra sidor om det finns terrängformationer som gör att det blir lä och drevsnön samlas på platsen. Problem med laviner i drevsnö hanteras bäst genom att identifiera och undvika de platser som samlat snö i det senaste snödrevet.

 

Nysnöflak

Nysnölaviner kan vara alltifrån små begränsade flak som släpper till att hela sluttningar ger sig iväg. Det är en lurig lavinkaraktär då själva flaket kan upplevas som mjukt och fluffigt. Nysnön brukar stabiliseras inom någon eller några dagar. Var mycket försiktigt och gör noggranna vägval då lavinprognosen varnar för nysnöproblem.

Bestående flak

Bestående flak ger ofta stora laviner där en hel sluttning rasar iväg. Lavinen kan spricka upp ovanför där man står eller åker, ibland går den till och med också att utlösa på avstånd. Det gör det här lavinproblemet extra farofyllt.

Är lavinproblemet "bestående flak" är det särskilt viktigt att ha stora säkerhetsmarginaler i vägvalen och bra grupphantering. Det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att veta exakt på vilka platser snötäcket är svagt och var det är starkt. Hantera alla branta sluttningar som potentiella lavinsluttningar även om alla synliga tecken säger att det är stabilt. Var mycket försiktig när du passerar områden där snötäcket går från tunt till tjockt. Det är lättare att starta lavinen där snötäcket är tunt, och när brottet i snötäcket väl uppstått kan det spridas ut i det tjockare snöflaket och lavinen kan bli mycket stor.

Det här är laviner som orsakas av att det nere i snötäcket finns äldre, svaga lager med facetterad, kantig, snö med få bindningar och låg hållfasthet. Även rimfrost som blivit översnöad och begravd under ett snöflak räknas hit.

Både facetterad snö och rimfrost kan bevaras under snöytan i veckor eller månader. Den spontana lavinaktiviteten sker framförallt när snötäcket utsätts för förändringar, främst vid stora snöfall och snödrev, men kan också ske vid snabb uppvärmning. Det tar betydligt längre tid för de bestående flaken att stabilisera sig mellan snöfallen än för nysnön. Det gör att människor kan utlösa laviner långt efter senaste snöfall vid den här typen av lavinproblem.     

Våta flaklaviner

Våta flaklaviner uppstår när ett eller flera lager i snötäcket når 0 grader. Uppvärmningen kan orsaka såväl ytliga laviner som att hela snötäcket släpper vid marken. Lavinerna blir ofta stora och kan mycket väl orsaka skador på både skog och byggnader. Undvik lavinterräng när snön börjar bli våt av solinstrålning eller regn. Särskilt utsatta platser är svackor och raviner där smältvatten samlas naturligt. Var extra uppmärksam när snön inte återfryser på nätterna. 

Lössnölaviner

Torra lössnölaviner

Torra lössnölaviner är oftast små men de kan i extrema fall bli stora om sluttningen är lång och brant. De startar i mycket brant terräng och uppstår sällan senare än några dagar efter snöfall. Det är sällsynt att vi varnar för lössnölaviner i prognosen, om vi gör det är det bäst att undvika mycket branta sluttningar något dygn så att nysnön hinner stabiliseras. Det gäller särskilt där det finns terrängfällor, det vill säga platser där konsekvenserna av en lavin blir särskilt stora. (Läs mer om terrängfällor här). 

Våta lössnölaviner

Våta lössnölaviner har större förstörelsepotential än torra lössnölaviner och uppstår för det mesta på branta solbelysta sluttningar. De begränsas ofta till eftermiddagarna då solen smält ytsnön. Du undviker enklast blöta lössnölaviner genom att inte åka på branta sydsluttningar på eftermiddagarna då solen värmt upp snön. Ha koll på nattemperaturen, om inte snön återfryser på natten kan de här lavinerna uppstå under hela dygnet. Våta laviner kan nå väldigt långt så var försiktigt även i terrängen nedanför de branta sluttningarna.

x