Lavinprognoser säsongsrapport 2022/2023

Det svenska lavinprognosprogrammet etablerades vintern 2015/2016 som ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket. Även om arbetet varje vintersäsong i grunden är sig likt så är den naturliga variationen i snön och lavinfaran stor på grund av vädret.

Vädrets makter i fjällen är både nyckfulla och mäktiga. Vädret präglar inte bara hur vi upplever vårt dagliga arbete eller hur snötäcket formas, det sätter också tydliga ramar för vad vi kan och inte kan göra under arbetsdagen. 

Som lavinprognosarbetare finner vi såklart extra fascination i snötäcket. Vi följer lager och svagheter över tid och mäter såväl snöns hårdhet som kristallernas storlek. Säsongens snötäcke utvecklas i takt med att vädret förändras, från säsongens första snöfall till vårens avsmältning. 

Varje säsongs snötäcke har sin karaktär och ingen vintersäsong är den andra lik. För varje vinter som går så ökar vi våra referensramar men också vår medvetenhet kring hur komplext det är att bedöma lavinfara i ett stort fjällområde. Medan ett snötäcke alltid är förgängligt och i förändring så är fjällterrängen sig lik år efter år. Ett av två faktum som möjliggör kortsiktiga bedömningar av lavinfara med rimlig precision. Det andra är kompetens och hängivet arbete, några av alla de som har stått för det möter ni på kommande sidor. 

Säsongen 2022/2023 karaktäriserades i stora drag av en snöfattig start som gjorde oss oroliga, eftersom tunn snö blir svag snö. Just denna gång hann svagheterna utraderas av tidiga perioder med mildväder före lågtrycken hann rulla in med ny last. Vårvintern kom tidigt och solen stekte de vita fjällsidorna, snötäcket var kompakt och lavinproblemen var snabbt övergående. Vintern karaktäriserades av generellt stabila förhållanden med undantag för en kylslagen vinterlik avslutning i de nordligaste prognosområdena. 

Även under lugna förhållanden kan lavinolyckor inträffa. Inför uppstarten av prognossäsongen i Kebnekaisefjällen tog vi emot sorgliga nyheter från området. En anställd i Försvarsmakten hade förolyckats i en stor lavin, utlöst av en kollapsande hängdriva. 

Som prognostjänst och huvudman för ett lavinutbildningskoncept följer vi även vad som sker i andra länder. Ur svenskt lavinsäkerhetsperspektiv blev vintern och våren 2023 mörk. Sju svenska medborgare omkom i fem olika lavinolyckor i Sverige, Norge, Schweiz och Italien. Våra tankar går i samtliga fall till anhöriga och efterlevande. 

Det finns en stor del slump och tur eller otur inblandat i utfallet av en specifik lavinolycka. Vi har genom åren sett människor mista livet i laviner så små att det inte borde vara möjligt. Likaså har vi sett människor undkomma utan en skråma efter en färd ned bland rasande snömassor utför en stor och brant fjällsluttning där chansen för överlevnad var liten. Det vi vet är att oddsen är dåliga för de som blir begravda under snön precis som för de som åker med i en lavin genom skogsterräng. Att genom avvägda beslut, säkerhetsmarginaler och genomtänkta terrängval undvika laviner är det absolut säkraste. Det är något vi är fast beslutna om att fortsätta hjälpa fjällens besökare med, nu och framåt.

Läs mer i säsongsrapporten:

https://www.naturvardsverket.se/publikationer/8900/978-91-620-8903-0/