Snötäcket består av många olika skikt som bildats vid olika tillfällen och har olika egenskaper. Vissa är hårda, snön är tätt packad och har många bindningar. Den hårt packade snön sitter ihop som ett snöflak, det är flaken i en flaklavin.

Andra skikt är mjuka och snökristallerna är löst packade och sitter inte ihop. Det är de svaga lager som kollapsar när en flaklavin startar. När de svaga lagren finns kvar i snötäcket under lång tid kallas de för bestående svaga lager.  

Gräver en ned i snötäcket är det vanligt att hitta bestående svaga lager, de kan ha bildats veckor eller månader tidigare. Typiskt är att de bildas på snöytan när det är klart, gärna kallt, väder.  

De bestående svaga lagren blir en fara först när det bildas snöflak med rätt egenskaper ovanpå. Lavinproblemet bestående flak används för att beskriva när det finns risk att utlösa laviner djupt i det äldre snötäcket.

Skare på snöytan som går sönder när man trampar på den.

På kalfjället och andra öppna platser blåser lös snö lätt med vinden och samlas i formationer och fjällsidor där det är lä och vindstyrkan är lägre.

Ett drevsnöflak är ett eller flera lager av vindtransporterad snö. Det är ibland hårt och ibland ganska mjukt, men det består alltid av snökristaller som brutits ner i små partiklar av vinden och packats ihop till ett mer eller mindre sammanhängande flak. Drevsnöflak är ett av de sex lavinproblem som identifieras i lavinprognoser. Var snön samlas av vinden och var det bildas drevsnöflak varierar kraftigt i landskapet. Det är väldigt värdefullt att lära sig förstå och förutse var drevsnöflaken bildas för att kunna hantera  lavinproblemet och minska riskerna. 

Förändring av små snökristaller till större kantiga, och eftersom bägarliknande former. Processen sker vid stora temperaturgradienter i snötäcket. Ofta ovan eller under skarlager, vid marken eller på snöytan. Uppstår typiskt under förvintern med tunt snötäcke, men kan också uppstå senare under vintern/våren under någon eller några kalla nätter.
Stora kristaller blir ständigt större, medan mindre upplöses.

Att fjärrulösa en lavin är att starta den på avstånd. Personen som utlöser lavinen befinner sig inte på själva flaket som lossnar, men kan själv bli meddragen i lavinen om den kommer ovanifrån. När lavinproblemet är bestående flak är det klokt att tänka på risken för att fjärrutlösa en lavin och hålla extra avstånd till möjliga lavinsluttningar.

Glidlaviner startar inte genom att ett svagt lager kollapsar, utan av att snötäcket glider på marken (tex svahällar eller grässluttningar). När glidrörelsen i snön tilltar i hastighet kan det gå över till en glidlavin. Glidsprickor uppstår ofta innan snön lossnar, men de behöver inte heller betyda att en lavin kommer starta.

Glidlaviner kan starta när som helst på dygnet. När och om en glidlavin kommer starta är väldigt svårt att förutse och svenska lavinprognostjänsten gör vi inga prognoser för glidlaviner. 

En överhängande massa av snö som skapas på läsidan av toppar och ryggar. Hängdrivor hänger ut i luften. Står man ovanför dem syns det inte var marken tar slut - det är inte ens säkert att det går att se att det finns en hängdriva. Därför kan det vara farligt att gå nära kanten av hängdrivor. Hängdrivor som bryter och faller ner kan utlösa större laviner längre ner på sluttningen.

Snötäcket och lavinfaran skiljer sig ofta mellan den högsta terrrängen på kalfjället och den lägsta nere i skogen. I lavinprognoserna deler vi in terrängen i tre olika höjdnivåer:

• Kalfjället
• Trädgränsen. Med trädgränsen menar vi det höjdband på ca 100 - 200 meter där skogen glesar ut och övergår till mindre träd och buskar. 
• Under trädgränsen

I Sverige ligger trädgränsen vid ca 600 - 900 meter över havet, hur högt på fjället trädgränsen går skiljer mellan olika platser. Den går högre upp i södra fjällen än i norra, högre i östra fjällen än i västra och högre på sydsidor än på nordsidor. 

Ett snötäcke där det är lätt eller mycket lätt att lösa ut laviner. Det betyder att det bara behövs en liten belastning (en person) för att utlösa en lavin.

När hela snötäcket värms upp så att det är nära 0 °C kallas det att det är isotermt. Snön kommer upplevas som tydligt vått när det inträffar. När snötäcket är isotermt är det ofta instabilt och det finns risk för våta laviner. 

En snömassa som rör sig snabbt utför en fjällsluttning. 

Området som är täckt av snömassor efter att en lavin har stannat.

Vi och andra lavinprognostjänster använder sig av olika "typer av lavinproblem" för att beskriva lavinfaran just nu. Lavinproblemen är typiska mönster för var faran kan finnas, vad som orsakar den och hur riskerna kan hanteras. De ska hjälpa till att förstå lavinsituationen och ge vägledning till var lavinfaran finns just nu och hur riskerna kan minskas.  

I Sverige (och Europa) använder vi oss av sex typer av lavinproblem. 

• Nysnöflak
• Drevsnöflak
• Bestående flak
• Våta laviner
• Glidlaviner
• Hängdrivor

Länk till beskrivning av de sex olika typerna av lavinproblem

Till lavinterräng räknas alla områden där laviner kan förekomma. Lavinterrängen kan delas in i: 

• Startzoner: de branta områden där laviner kan startas.
• Banan: Området där lavinen rör sig efter att den har startat. 
• Utloppsområdet: Området där lavinen stannar och snön ackumuleras.

Lavinen bromsas när den når flackare terräng, men hur långt den når kan variera mycket från tillfälle till tillfälle för ett och samma lavinstråk beroende på snöförhållanden. 

Område där snö om driver med vinden samlas och snödjupet ökar. 

En typ av lavin (torr eller våt) som börjar i en punkt och sprider sig neråt i en päronformad lavinkägla, till skillnad mot flaklavinen där ett större snöflak lossnar samtidigt.  I lössnölavinen finns inga starka bindningar mellan snökristallerna. 

Ett snölager som består av snökristaller som har svaga bindningar mellan sig. När en flaklavin startar skapas en spricka mellan snölager som sprider sig i ett svagt lager, utmed sluttningen.
Ett svagt lager är oftast mjukare och tunnare än snölagrena ovan/under, och består oftast av större kristaller.

Våta flaklaviner uppstår när ett tjockt och sammanhållet lager av snö tappar fästet mot ett svagare lager efter att det blivit fuktigt, blött eller mättat med vatten. Flaket som först lossnar kan vara mycket hårt eller fast, men när lavinen börjar röra sig blir snömassorna ofta täta och "slaskiga". Våta flaklaviner rör sig oftast långsammare än torra flaklaviner, men de har ändå ofta mycket kraft på grund av sin större massa.  

Våta lössnölaviner är en typ av lössnölavin som består av blöt eller fuktig snö. De uppstår när den övre delen av snötäcket blir blött och förlorar och snön inte längre är sammanbunden.

På grund av sin höga densitet innehåller våta lössnölaviner ofta mer massa och är svårare att stå emot än torra lössnölaviner.

Under perioder med långvarig smältning eller regn kan våta lössnölaviner bli mycket stora och förödande. Dessa laviner är vanligast senare under vintern och på våren och förknippas med varma temperaturer, stark solstrålning och regn.

Distinkt ljud i snötäcket som låter "whump" när en går eller belastar snötäcket på annat sätt. Kan också beskrivas som suckande ljud från snön. Ljudet kommer av att ett eller flera svaga lager nere i snötäcket pressas ihop vid belastningen och luft plötsligt pressas ut. Det heter att lagret kollapsar, på en brant sluttning skulle samma process leda till att en lavin startade.  Whumph-ljuden är därför ofta ett tydligt tecken på att snön är instabil, och en varningssignal att laviner kan startas i brantare terräng.