Ser du laviner som har utlösts i närtid så är det ett bevis för lavinfarliga förhållanden på andra sluttningar i terrängen med ungefär samma karaktärsdrag. Viktiga faktorer för att identifiera andra liknande sluttningar är lutning, väderstreck och höjd över havet.
Svagheter i snön kan ibland göra så mycket väsen av sig att de går att se, höra eller känna. I vindtransporterad snö kan långa sprickor skjuta iväg, ju längre spricka desto känsligare är snötäcket för belastning. En kollaps i snötäcket brukar kallas för ”whumpf”, för att ljudet låter just så.
Vind kan transportera stora mängder snö på kort tid till läsluttningar på fjället. Snöfall tillsammans med hård vind är ett säkert tecken på att lavinfaran ökar. Tänk på att det inte behöver snöa samtidigt som det blåser, utan att det räcker med att det finns lös, obunden snö på marken för vinden att flytta.
Lavinfaran kan öka när temperaturen stiger kraftigt. Det är mest kritiskt om snötäcket är kallt och värms upp för första gången eller om snötäcket är så uppvärmt och blött att det saknar bärighet.
När det snöar mer än 20 cm på 24 timmar så är det ett tecken på att lavinfaran ökar. Om temperaturen i luften stiger under snöfallet, exempelvis från lätt fluffig snö till blötare tyngre snö, så är det en förvärrande omständighet.

Lavininformation utanför prognosområden