Så skapas en lavinprognos
Prognosarbetet
För att göra prognoserna använder vi olika typer av information som samlas in och analyseras. Lokala lavinexperter runtom i fjällen gör dagliga observationsturer för att utvärdera lavinfaran. Vi får väderinformation från automatstationer, prognosmodeller och direkt från SMHIs meteorologer. Lavinprognosen ska vara den bästa möjliga bedömningen av snötäcket och lavinfaran, men tillgången på information kan variera. En viktig princip i metodiken är att även ta till vara på de kunskaper och de observationer som görs av människor utanför lavinprognostjänsten. Därför är iakttagelser av andra som arbetar yrkesmässigt i lavinterräng eller vistas där på fritiden också värdefulla.
Lavinprognosmakare analyserar den insamlade informationen och i samarbete med vår personal på plats i varje område skriver de en lavinprognos. I den bedömer de var på fjället lavinfaran är störst, vilken typ av laviner som är den största faran för tillfället och sammanfattar det till ett huvudbudskap för dagen.
Nästa dag utvärderas prognosen och snötäcket igen och prognosen uppdateras. Det är ett ständigt pågående arbete och snötäcket följs från den första snön på hösten till dess att den smälter bort på våren.
Lavinaktivitet
En lavin kommer sällan ensam och lavinobservationer har därför stor värde för prognosarbetet. Färska laviner visar att snön varit eller är instabil och att den kan vara det på fler ställen. Andra uppenbara tecken på omedelbar lavinfara och instabil snö är suckljud i snön, så kallade kollapser och att långa sprickor bildas i översta snötäcket. Allt detta är signaler på lavinfara som bör tas på allvar.
Snötäcket
Flaklaviner skapas av att snötäcket har en instabil uppbyggnad. Svaret på om en sluttning är instabil och lavinfarlig eller inte finns i snön. Dessvärre är det mycket svårt att hitta svaren och det kan inte göras med exakt precision. Det beror framförallt på att snötäcket inte är exakt lika över hela terrängen, inte ens över en enskild sluttning. Därför krävs det mycket träning och metodiskt arbete för att tolka informationen. Människor som arbetar yrkesmässigt med laviner gräver i snön, testar stabiliteten och letar efter svaga lager under snö som bildar flak.
Väder
Väderinformation betraktas ofta som det minst pålitliga tecknet på lavinfara. Ändå följer alla som arbeta med laviner sina väderstationer och väderprognoserna slaviskt under vintern - hur hänger det ihop?
Först och främst beror det på att vissa väderlägen är uppenbart lavinfarliga och de allra flesta laviner går vid dessa tillfällen. Till exempel under snöstormar med snödrev som lägger tunga snöflak på läsluttningarna eller när det regnar kraftigt och snön snabbt blir instabil.
För det andra så är det vädret som skapar snötäcket, och lavinfaran beror på hur snötäcket är uppbyggt på olika platser i terrängen. Snötäcket är resultatet av hela vinterns väder.
Men att hålla koll på hela vinterns väder och vad det innebär för snötäcket är en mycket svår uppgift för de flesta - även för ett dataprogram. Därför litar vi inte blint på den teoretiska bilden som väderdatan ger, utan går ut på fjället och letar direkta bevis på hur stabil snön. Väderobservationerna och snöobservationerna kompletterar varandra.
Sist men inte minst är väderprognosen vårt sätt att se in i framtiden. Morgondagens snötäcke och lavinfara beror på dagens snötäcke plus de förändringar som vädret åstadkommer till imorgon. Utan bra väderprognoser är det svårt att göra bra lavinprognoser.